Ölandsgemenskap


IMG_3674Några är kvar, två av oss for hemåt igår. Håkan H, Simon L, Finn B, Nils B med flera väntar på lördag på Ullevi – lycka! Så jag är tillbaka i stan. Men fem av oss sju kvinnor som samlades i fina stugor i Saxnäs i helgen, är kvar där en stund till. Lycka för dem att få stanna – vilken fantastisk ö, denna långsmala, blommande, karga. Med sina röda timmerlador och snickarglädjehus, med sitt alvar, får och kor och med det vackra sargade havet runt om. Östersjön. Som vi måste bota.

Som jag skrev i förra blogginlägget är jag en loner på många vis. ”Behöver mina ensamseglatser” som jag plitat ner i en låt. Så att samlas sju personer på liten yta kan vara en utmaning (men är det sällan). Det kan också vara alldeles underbart, som nu på Öland. Jag startade dagarna på egen hand, som vanligt. Springandes, badandes, funderandes, ätandes frukost först av alla. Lugnt och fint fylldes sedan storstugan och altanen med lätt morgonrufsiga kvinnor. Någon gjorde sin yoga. Ett par gick ner till havet och kom tillbaka med breda leenden – en ångrar aldrig ett morgondopp.

Omsider kom vi iväg på utflykt. Två spänstiga cyklade de första dagarna, i kuling, vi andra tog bilen norröver en dag, mot Ottenby och Långe Jan en annan. Och mellanlandade på Capellagården – de hade vegankaka! Och hattar, populära hos en del av damerna.

Vi gjorde vårt, tillsammans. Vandrade på alvaret och på strandängar ner mot havet, två och två, tre och tre, ensamma bitvis. Böjde oss ner över de små väna blommorna, diskuterade vad de hette, kollade i floran. Kikade efter havsörn vid Ottenby och igår, vid Runsten. Blev lite rädda för kossorna (men de var räddare för oss). Naturen var oss nära. Vi fick vara där, vila där, medan vinden brusade över det flacka landskapet. Lite kaffe och macka. Goda samtal, många skratt. Enkelt och vackert. Så kan gemenskap se ut.IMG_3713IMG_3681IMG_3718

 

Comments
One Response to “Ölandsgemenskap”
  1. Kim skriver:

    Så härligt det låter. Jag kan se er och Allvaret framför mej.
    Vackert.
    Ha det fint tills vi ses. Kram.

Leave A Comment