Odlarlycka


img_3173Det låter som det ska den här tiden – massivt vindbrus och regn mot fönstret. Och jag som ska ta tåget till Rogers grav i Alingsås…uh. Det får bli Göteborgskostym; regnställ och fjällkängor. Och ett jädrans gott humör. Och bra tändare till lyktan.

Igår, trots att den blommade som mitt i sommarn, flyttade jag upp gårdspelargonen till vindsfönstret, och grävde upp de vita och rosa små petuniorna och penséen (som borde få tapperhetsmedalj) ur den stora träbyttan som utgör min lilla odling här på Eldare. De står i vit kanna köket nu, avklippta. Kunde inte bara slänga dem. Lavendeln och timjan fick bo i byttan istället, får se om de överlever.

Det fina lilla pillrandet med liv. Älskar det. Ett par hundra meter bort, just där jag mötte vargen, finns min odlingslåda, en av 34 i Slottskogens odlarlycka. Har tryckt ner några små vitlöksklyftor där nu och hoppas på skörd nästa sommar. Annars är lådan tom och vilande. Några rödbetor har jag fått i år, ett knippe lök, och en massa gräslök som jag frusit in. Salladen och en del av bladverket på skärbönorna mumsade sniglar och/eller andra kamrater i sig. Nästa år sätter jag potatis. Två. Annars tar blasten för mycket ljus för det övriga i lådan, enligt kollegorna i föreningen. Vi snackar småskaligt här.

Kanske kan det bli en lite större odlingslott också, om jag har tur. Om ett par år i Lilla Änggården, där jag står på kö – så ljuvligt vackert där, med bokskogen intill, tystnaden. Nästa år eventuellt i Utby, jag har fått fint förslag från Oscar om att dela en.

Och, eftersom jag beslutat mig för att börja ta ut pension efter nyår, så har jag ju tid. TID. Tid att cykla, vagga på spårvagn, gå där och gräva. Lycka. Odlarlycka!

Leave A Comment