Jordeliv. Kapitel 27, Förändring


Det fanns en tid i början på 1990-talet då jag skrev krönikor i Alingsås-Kuriren, där jag tidigare varit anställd. Det handlade om tågluffande, om röran hemma när en lever med barn, om livet i stort, om musiken och om annat som jag nu glömt bort. Det jag minns är att den sista krönikan tog sin utgångspunkt i frysdiskarna på dåvarande Sparköp. Meter efter meter med pommes frites-påsar, industrilagade gratänger, kycklingklubbor, pizzor med skinka och grönsaker som inte var i närheten av ekologiskt odlade. På övriga hyllor fanns inte heller något KRAV-märkt att tala om. Var det här vad vi skulle servera våra barn? Verkligen? Jag fick spader och skrev om det och om hur det istället borde se ut. Tack och adjö, krönikörn, sa tidningsledningen som var helt beroende av annonsintäkterna.

Jag skrev också brev till Konsum (Coop), redan i slutet på 70-talet, och undrade varför de där blåvita varorna inte var ekologiska. Om de nu ville göra ett statement, varför inte ta steget fullt ut? Jag fick inget svar.

På den tiden fick en gå till specialaffärer för att hitta ekologiska produkter. I Alingsås hette den lilla grönsakshandeln Planeten och startades i slutet av 80-talet. Tack och lov för den och för dess föregångare Fram i Göteborg! Båda finns kvar och frodas i dessa dagar. Fram har blivit en stor butik i Haga – allt fler människor vill äta bra mat, fri från genmodifiering, gifter och konstgödsel. Men även i de stora livsmedelskedjorna är det fullt av gröna skyltar. I reklamen presenteras emellanåt kassar där ekomärkningen lyser och många butiker har diplom med KRAV-märkning, många hyllmeter med bara ekovaror och det finns massor med vegetariska maträtter i de nutida frysdiskarna. Andelen ekologiska inköp har stigit rejält, även om det är från låga nivåer. Tänk om jag vetat det 1992! Lite lycklig hade jag allt blivit då. Det går framåt. Samtidigt som köttkonsumtionen accelererat alldeles kolossalt under samma tid – en ökning med 40 procent. Och ännu fler bekämpningsmedel finns och till dessa anpassade grödor och ännu större monokulturer och bina dör… Det är märkligt det där med de parallella spåren som alltid tycks finnas här i världen.

För att leva i fred och balans med Jorden måste vi välja det som håller längst.

Leave A Comment