Jordeliv. Kapitel 13, Larven


I september 2018 läser jag en krönika av den fantastiskt kloka Nina Björk, med rubriken: Vad är det ni inte förstår? Hon tar där upp det nödvändiga i ett annat ekonomiskt system, ett som inte bygger på evig tillväxt på en planet med bevisligen ändliga resurser. Ett resonemang som nu allt oftare dyker upp i spalterna.

Det kapitalistiska systemet gör det, det kräver evig tillväxt, neverending kurvor pekande uppåt. Som en larv måste det äta ohejdat för att klara sig. Annars kommer inga vingar utan larven blir liggande där svältande, väntande, helt beroende av våra gemensamma tillgångar som räddning. Som bankerna 2008, efter den fullständigt bindgalna spekulationen kring lån i USA åren innan.

Nu verkar den grejen glömd och det glufsas på igen, överallt, inte minst i landet där det brakade först. Nu käkar den gammalt kol, larven, och gas från nyspräckt berggrund. Och fortsätter förstås att förbruka människors kraft i gruvor och vid symaskiner. ”Enkla” jobb. Som somliga önskar ska införas här också, till lågpris. H&M har nu inlett ett förbättringsarbete, säger de, vilket innebär att de höjt lönen för folk som håller deras industrier igång, till strax över miniminivå! Hör hurraropen skalla! Lönerna är ändå inte såpass att de går att leva på, men nu tar vi det lugnt här, ett steg i taget, säger Stefan Persson. Och vi då, som köper klänningarna och skjortorna som marknadsförs på de tunna modellerna.

Nina Björk: Finansdepartementet ljuger inte. Vårt ekonomiska system kräver just det de betonar vikten av: ökad produktivitet och högre tillväxt. Men klimatforskarna ljuger inte heller: det är den fossildrivna produktionen som orsakar klimathotet. Det är de som inte ser konflikten här som ljuger. Det är de som säger att vi måste tänka annorlunda som ljuger. Vi kan tänka hur mycket vi vill – det är göra annorlunda vi måste!

Hon beskriver studier som visar att det inte går att frikoppla tillväxt från ökat utnyttjande av resurser, hur grönt den än etiketteras. Och det är klart det är så.

Vad lär dom sig på Handelshögskolan egentligen? Hur kan ekonomi överhuvudtaget läras ut utan kopplingen till villkoren, till den planet vi har att hushålla med? Nu? Idag, när vi har så många många många bevis för att vi sågar av den gren vi sitter tungt på?

Redan den 29 juli hade vi använt avkastningen av det som Jorden ger i år. Nu tömmer vi bankkontot. Vi i Sverige började med det redan i våras. Det är tack vare Jordens fattiga som datum för när räntan är uppäten, skjutits fram till slutet på sommaren. Själva mumsar vi i oss 4,2 jordklot.

Vi måste ändra på oss. Det finns andra sätt att leva. Isarna, stormarna, torkan, havshöjningen, massutrotningen av medvarelser berättar och berättar. Börjar vi lyssna nu? Börjar vi förstå? Börjar vi göra?

Leave A Comment