Jordeliv. Kapitel 19, Maten

Under det årtionde som passerat har väldigt mycket hänt på väldigt många fronter. Osannolika ledare har valts, fruktansvärda blåbruna strömningar drar världens utveckling bakåt, flyktingar möts av kalla handen, drunknar i havet, fastnar i de priviligierade ländernas omänskliga system eller i läger på grekiska öar. Koldioxidutsläppen fortsätter öka, isarna fortsätter smälta. Men. Som beskrivits ovan finns det mycket att glädjas åt också. Hoppet brinner, om än med flämtande låga. Inte minst gäller det maten. På allvar presenterar nu kockar via public service förslag på att skolmatsbespisningar ska ha vegansk mat som grund. Sedan får eleverna själva komplettera med kött och fisk som ligger i skålar bredvid. Det är framsteg, verkligen. Ännu 2012 när jag bestämde…

Jordeliv. Kapitel 14, Vinsten

Det ska gå med vinst. Min lilla enskilda firma ska det, det står i regelverket. De globala konglomeraten lever för det, aktiebolagen ska ha utdelning, kapitalet ska växa. Vinst. Jaha. Vad nu det är. Vi har konstruerat märkliga system, där värden kan stiga och sjunka dag för dag. Plötsligt rasa. Obegripligt i sig. Men kan inte vinsten i alla fall se olika ut? Att kunna rulla på såpass att rimliga löner till dem/oss som gör jobbet kan betalas ut, att kunna förbättra det som behöver förbättras, säkra upp arbetsmiljön, se till att personalen trivs och mår bra – är inte det vinst nog? Lyckligtvis finns det ju bolagsformer, i alla fall här i landet, där…

Jordeliv. Kapitel 13, Larven

I september 2018 läser jag en krönika av den fantastiskt kloka Nina Björk, med rubriken: Vad är det ni inte förstår? Hon tar där upp det nödvändiga i ett annat ekonomiskt system, ett som inte bygger på evig tillväxt på en planet med bevisligen ändliga resurser. Ett resonemang som nu allt oftare dyker upp i spalterna. Det kapitalistiska systemet gör det, det kräver evig tillväxt, neverending kurvor pekande uppåt. Som en larv måste det äta ohejdat för att klara sig. Annars kommer inga vingar utan larven blir liggande där svältande, väntande, helt beroende av våra gemensamma tillgångar som räddning. Som bankerna 2008, efter den fullständigt bindgalna spekulationen kring lån i USA åren innan. Nu verkar…