Jordeliv. Kapitel 17, Drömmen om gitarrer på ryggar

Enligt uppgift har den gamle socialdemokratiske profilen Ernst Wigforss yttrat följande: Om målet med samhällsutvecklingen skulle vara att vi alla skulle arbeta maximalt voro vi sinnessjuka. Målet är att frigöra människan till att skapa maximalt. Dansa, måla, sjunga – ja, vad ni vill. Frihet! Hear, hear. Hoppas att han verkligen sa det. Synd bara, i så fall, att hans efterträdare i partiet tycks ha tappat det perspektivet helt. Här pratas bara om rätten till heltid, om jobbskapande åtgärder, om arbetet som självändamål, vad vi än gör. Vilka onödigheter som än produceras. Rätten till heltid, jättebra princip. Kvinnor i låglöneyrken, de som gör det allra viktigaste jobben, ska ha en rimlig lön. Men en heltid ska…

Inte klokt

Nu har jag sett ännu ett program om hur våra gemensamma pengar flyter bort och ner i de så kallade riskkapitalisternas vida och djupa fickor. Stormen ryter utanför och jag ryter i den intet ont anande soffan och tänker på vad mamma Sonia skulle sagt. Vad hon skulle tyckt om det land hon var med och byggde, om den skola hon var så glad fanns för oss. Vad hon skulle tyckt om Carema & co som skor sig på vanvård av gamla människor, vad hon skulle sagt om det som kallas valfrihet. Hon hade inte varit nådig, Sonia Maria, och hon hade haft rätt. Landet vi ärvde. Det som skulle vara för alla. Ett klokt,…